Genom det långvariga samarbetet förverkligas också C.G Eschners vilja, även om frilasarettet aldrig byggdes.
Stiftelsens stöd till Åbolands sjukhus går tillbaka åtminstone till 1960-talet, och många tror till och med att stiftelsen äger sjukhuset.
– Jag får nog rätta den felaktiga uppgiften hela tiden, säger stiftelsens verkställande direktör Henrik Karlsson.
Han beskriver förhållandet som unikt och får medhåll av Mona Rönnholm, ekonomichef på Åbolands sjukhus. Hon har arbetat på Åbolands sjukhus sedan 1991.
– Jag känner inte till något motsvarande samarbetsförhållande i hela Finland. Man kan säga att Åbolands sjukhus inte skulle finnas idag utan Eschners stöd, säger hon.
Stödet har varierat från finansiering av sjukhusets tillbyggnad till medel för att köpa in ny utrustning samt uppdatering och modernisering av utrymmen.
– Hälsovården är en bransch i ständig förändring. Tekniken ändrar i snabb takt och utrustningen måste förnyas med jämna mellanrum, men också lagstiftningen förändras och ställer nya krav, säger Rönnholm.
– Den senaste investeringen som Eschnerska stiftelsen finansierade var installationen av ett sprinklersystem i hela sjukhuset. Det krävdes för att vår räddningsplan skulle fylla de senaste kraven.
Enligt Rönnholm möjliggör stiftelsens donationer en flexibilitet som knappast varit möjlig annars.
– Om vi hade varit helt beroende av stadens eller sjukvårdsdistriktets finansiering skulle allt för det första gå mycket långsammare, och jag är rädd för att det skulle vara svårt att motivera sjukhusets breda service, speciellt så här nära ÅUCS.
Tvåspråkigheten har alltid varit central för Åbolands sjukhus verksamhet, och trots att mycket hunnit ändra under sjukhusets historia har man lyckats hålla fast vid sina grundprinciper.
– Man får inte glömma att hälsovård i slutändan alltid handlar om människor – patienter och vårdpersonal, och där tycker jag att Åbolands sjukhus har lyckats. Därför är språket så viktigt för oss, sällan är det lika viktigt att få service på sitt modersmål som när det gäller den egna hälsan.
Sedan 1991 ingår Åbolands sjukhus i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, och sedan 2006 utgör sjukhuset ett affärsverk under ÅUCS. Nu är dock framtiden oviss i och med den kommande vårdreformen.
– Det finns en uttalad önskan från distriktet att Åbolands sjukhus ska fortsätta också i framtiden. Vi erbjuder vad man nästan kan kalla en grundspecialvård, specifikt för personer med kroniska sjukdomar som de lever med hela livet. Dessa patienter finns kvar oberoende av hur vårdreformen ser ut, säger Rönnholm.