Allt färre finländare röker, men användningen av nikotinprodukter ökar bland unga. Redan var fjärde man i åldern 18–25 år använder snus dagligen. Sydvästra Finlands Cancerförenings Niko-projekt tar sikte på nya, innovativa sätt att förebygga rökning och snusande bland unga.
Trots att allt färre finländare i dag röker cigarretter, har användningen av nikotinprodukter ökat och tagit nya former bland unga. Cancerföreningarna har med oro noterat att användningen av snus växer, både bland pojkar och flickor. Snuset upplevs som mindre skadligt än cigarretter och har ett starkt fotfäste bland idrottande unga, trots att snus innehåller tjugo gånger mer nikotin än cigarretter. Man känner inte till, eller vill inte kännas vid, snusets skadliga hälsoeffekter. Målet med Sydvästra Finlands Cancerförenings Niko-projekt är att främja hälsosamma levnadsvanor bland ungdomar och minska användningen av nikotinprodukter. Minna Salakari har jobbat som projektchef med ansvar för Niko-projektet sedan år 2017 och projektet har nyligen fått fortsatt finansiering fram till år 2021.
– Först nu har vi kommit igång på allvar. Hittills har vi jobbat med pilotskolor och -grupper och nu är vi färdiga att utvidga verksamheten. Det finns ett enormt behov av den här typens verksamhet, säger Salakari.
Attityderna går i arv
Hösten 2018 genomförde Niko- projektet en omfattande undersökning om ungas attityder till nikotinprodukter och rusmedel. 1200 unga i Egentliga Finland svarade på enkäten och resultaten var likriktade med nationella undersökningar. Snusets användning har ökat explosionsartat, särskilt bland 16–18-åringar men även i yngre åldersgrupper. Undersökningen visar också att attityderna till rusmedel, inklusive snus, går starkt i arv – unga anammar sina föräldrars inställning. Möter man ett snustorn i kylskåpet varje dag, blir snuset lika normalt som en mjölkkartong.
Unga talar om man lyssnar
En av utmaningarna med att bekämpa snuset är dess rykte som ett hälsosammare alternativ till rökning. Snuset associeras med sådana egenskaper som särskilt unga män uppskattar: avslappnat, manligt, roligt och sportigt. Det är svårt att spräcka hälsomyterna och nå fram med traditionell upplysning och hälsofostran, konstaterar Minna Salakari. De unga litar mer på sina kompisar och influencers i sociala medier än på officiella fakta. Därför har man i Niko-projektet närmat sig problemet med nya metoder och gett de unga en aktiv roll:
– Hälsobefrämjande arbete har den bästa effekten då de unga själva får skapa innehållet i projektet. Vi har ungdomsråd som planerar verksamheten, en fadderskola där vi kan testa idéer och studerande från Åbo yrkeshögskola (Turun AMK) som gör sina slutarbeten för projektet. När de unga får planera verksamheten upplever de att de blir hörda. Minna Salakari poängterar att unga visst talar, bara man tar sig tid att lyssna. Många är intresserade av sin hälsa och projektet har även nått sådana som självmant vill bli kvitt rökandet eller snuset. Lite överraskande har de mest populära formerna av inlärning inte varit digitala verktyg:
– Alla slags test och åskådliga demonstrationer är populära, liksom workshops, att skapa konstverk och utställningar tillsammans samt klassiska brädspel, berättar Salakari.
Niko-verksamheten har väckt ett brett intresse bland skolor och idrottsföreningar i hela landskapet. År 2019 kommer verksamheten att utvidgas till svenskspråkiga skolor och föreningar.
Stiftelsen Eschnerska frilasarettet understödde Sydvästra Finlands Cancerförening år 2018 med 130 000 euro för förebyggande arbete mot cancer i Egentliga Finland. Pengarna har använts bland annat till att finansiera Niko-projektet.