På Fyrsjukhuset vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) är clownerna en bekant syn. Sjukhusclownverksamheten vid ÅUCS inleddes redan 2002, och clownerna är idag en del av det mångprofessionella teamet. Pelkkä Sitruuna och Mutkalalla möter oss i Fyrsjukhusets aula.
Den färggranna sjukhusclownduon leder oss från aulan längs sjukhusets korridorer till administrationsvingen. Där möter vi översköterskan vid barn- och ungdomskliniken Sirkku Boucht.
– Samarbetet med sjukhusclownerna betyder mycket för oss. De hämtar med sig glädje till familjerna och barnen, berättar Boucht.
Sjukhusclownverksamheten är en del av barns och ungas vårdstig. Det stöd som clownerna ger kan vara speciellt meningsfullt för barn som har behov av särskilt stöd.
Vi fortsätter mot avdelningen. På väggen hälsar en säl på oss och på dörren klättrar en gecko. Pelkkä Sitruuna spelar kalimba, eller fingerpiano, när vi stiger in på ungdomsklinikens dagsjukhus. En liten patient blir intresserad av musiken, och Pelkkä Sitruuna stannar till hos hen.
Sjukskötare Kristiina Jansson har jobbat på Fyrsjukhuset i fem år och har under den hela tiden samarbetat med sjukhusclownerna. Innan dess arbetade hon 20 år på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.
– Clownerna har en stor betydelse. När clownen stiger in i rummet ändrar stämningen. Barnet får uppleva ett glatt möte, och får annat att tänka på en stund, och föräldrarna får en kort andningspaus. Också barn som inte har ord kan via leken berätta om sitt mående, och leken kan bli ett sätt att kommunicera, berättar Jansson.
Sjukskötare Kristiina Jansson tillsammans med sjukhusclownerna. I vårdsituationer skapar clownerna lugn, så att vårdpersonalen kan koncentrera sig på själva ingreppet. Foto: Linda Svarfvar.
Clownen följer barnet också i vårdsituationer
Sjukhusclownerna är närvarande i Fyrsjukhuset fem dagar i veckan. De deltar både i avdelnings- och poliklinikronder och i olika vårdsituationer samt vid åtgärder vid behov.
– Clownerna är ett stöd för både barnet och hens familj samt för personalen. Vi får koncentrera oss på vårt arbete, till exempel provtagning, och clownerna fäster barnets uppmärksamhet på något annat. De hämtar med sig både lekfullhet och glädje. Clownen underlättar personalens arbete och lättar också upp stämningen på avdelningen, säger Jansson.
Clownen kan till exempel följa med barnet till operationsavdelningen, finnas som stöd när en kanyl sätts, vid gipsning eller i andra vårdsituationer.
- Sjukhuset vardag styrs av strikta tidtabeller, för det finns många som behöver vård och många åtgärder som ska genomföras. Vi clowner har tid att möta barnen och vi kan uppmärksamma barnets behov av att bli sett, säger Tuulia Lindholm.
Vår rundtur slutar där den började, i Fyrsjukhusets aula. Kaisa Koulu lyfter fram betydelsen av stiftelsernas stöd för sjukhusclownverksamheten.
– Vi är väldigt tacksamma för stiftelsernas stöd. I Åbo har det i flera år varit en betydande del. Finansieringen har möjliggjort kontinuitet i clowngemenskapen och att vi som ett team kan utveckla verksamheten. Vi är också bekanta för personalen, berättar Koulu.
Stiftelsen Eschner har understött ÅUCS sjukhusclownverksamhet med totalt 145 000 euro sedan 2022.
Sirkku Boucht tillsammans med sjukhusclownerna Pelkkä Sitruuna och Mutkalalla. Clownerna är en del av vardagen på Fyrsjukhuset och av det mångprofessionella vårdteamet. Foto: Linda Svarfvar.
Sjukhusclownerna på ÅUCS
År 2025 förverkligades 326 clownarbetsdagar och 11 675 clownmöten på ÅUCS.
År 2026 är målsättningen 345 clownarbetsdagar.
Till ÅUCS permanenta sjukhusclowngrupp hör fem clowner.
Sjukhusclownverksamhet ordnas vid alla fem universitetssjukhus i Finland.
